Idag har jag och Ammi haft en privatlektion i lydnad hos Lotta Linusson. Hon hade en del idéer på hur jag skulle få fotgåendet bättre. Enligt henne så går Ammi upp i varv om jag går för fort och då kommer hon fram och börjar ploga. och Istället skulle jag prova att sänka tempot ända till hon fokuserade OK igen och då belöna. Vi provade några gånger och det funkade jättebra. När jag började gå långsammare så samlade Ammi ihop sig mycket bättre och det blev stor förändring på positionen, till det bättre. Vi jobbade även med ingångarna på apporteringen och även där fick jag några tips som jag ska prova. Ammi har en helt OK fjärr, men ibland är läggandet lite långsamt. Lotta sa att det får jag inte släppa igenom utan varje gång hon är seg i läggandet så ska jag gå och ta hennes belöning och låtsas äta upp den. Tidigare så har jag varit jätteduktig på att enbart belöna kanonlägganden men blivit lite slarvig med det på sista tiden så jag tror helt klart Lotta är inne på rätt spår där. Vi avslutade med lite ruta och hon sa att mitt problem var att Ammi var för inriktad på att belöningen skulle komma från mig och det är därför hon stannar upp och tittar på mig hela tiden. Så vi provade att lägga bollen i gräset ca 20m bortanför rutan. Sedan skickade jag henne och när hon var i mitten av rutan så sa jag bara BRA-VARSOGOD och sprang med henne till bollen. Nästa gång så ställde jag henne först och när hon stannade snyggt så fick hon BRA-VARSEGOD och fick springa och ta bollen. Det funkade jättebra på henne och jag tror att det inte kommer att ta lång tid att få till det nu eftersom hon redan verkar ha en viss koll på att det handlar om att ta sig till/genom konerna.
Sedan pratade vi lite om hur jag ska jobba med Ammi. Eftersom Ammi är så snabb i uppfattningen och gärna vill ha koll på omgivningen måste jag vara noga med att varje gång hon i ett moment släpper fokus och inte lyssnar på mig så förlorar hon belöningen. Mellan momenten så får hon inte springa runt utan jag ska transportera henne från ett moment till det andra vid min sida, inte fotgående men vid min sida och med fokus på mig. Jag kan tex gå och prata med henne och berömma henne när hon fokuserar på mig.
Det känns som om vi fick ytterligare en liten push att köra 2:an, inte mycket som fattas för att vi ska kunna klara det nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar